Vattnet lever!

Om varför det är viktigt att förstå, och hur det påverkar beredskap, säkerhet och framtidens cirkulära vattenlösningar.

När vi pratar om vatten låter det ofta som om det är en statisk produkt – men det är precis tvärtom. Vatten lever, förändras och reagerar på sin omvärld. Ju bättre vi kan förstå dricksvattnets beteende i realtid, desto bättre rustade är vi för framtiden. I det här inlägget får du ta del av hur VA SYD arbetar för att förstå detta och varför det är avgörande för både beredskap, säkerhet och framtidens cirkulära vattenlösningar.

Jag heter Markus Fröjd och är kvalitetsansvarig för dricksvatten på VA SYD. I mitt arbete stöter jag dagligen på frågor som har att göra med dricksvattenkvalitet och vår förståelse av denna. Jag jobbar både med kontroll av dricksvattnet och att se till att vi följer lagar och bestämmelser. Därutöver arbetar jag med utvecklingsprojekt för att hjälpa till att utveckla framtidens verktyg för mätning och förståelse för dricksvattenkvalitet. Att representera VA SYD och bidra med våra behov och perspektiv i projektet Från platta till pixel är en del av det.

Vad är dricksvatten – egentligen?

Dricksvatten är ett livsmedel, och ett hårt kontrollerat sådant. Det finns mängder med parametrar som ska övervakas och halter som ska hållas inom vissa gränsvärden. Men dricksvatten är inte statiskt och det kan vara väldigt olika vatten inom ramen för de halter som är tillåtna. Vatten kommer från olika källor, bereds på olika vis, distribueras olika långt i olika system med olika material – alla dessa saker sätter prägel på vattnet. Därutöver innehåller dricksvatten levande organismer som kan växa till i olika miljöer och förändra vattnet under hela resan från råvattentäkt till kran. En förändrad kvalitet under distributionen behöver alltså inte alls vara ett problem i sig, utan är fullt normal och förväntad. Men även om det inte är ett problem så ställer det hårda krav på vår förståelse för just dricksvattenkvalitet och inte minst de levande organismerna i systemet.

Därför är idén om ”färdigt” vatten missvisande

Vatten påverkas i de olika delarna av kedjan av en mängd parametrar. Till exempel: temperatur, nederbörd, konsumtionsmönster, drift, ledningsnät, biofilm med mera. En vanlig variation sker med säsongsförändringarna – temperaturen är en parameter som naturligt varierar över säsong. Men andra, mer komplexa, faktorer kan spela stor roll. Till exempel kan ett område med mycket trädgårdar använda stora mängder vatten under varma, soliga sommardagar, medan områden där populationen varierar över året (till exempel studentboenden) kan ha drastiskt minskad förbrukning under samma period. Förbrukningen påverkar omsättningen av vatten och därmed även kvaliteten. Att förstå dessa förändringar i kvalitetsparametrar och att kunna koppla dem till annan driftinformation är viktigt för att få en heltäckande förståelse. Ett annat exempel på komplexa variationer sker i städer som har varierade försörjningsmönster från olika vattenverk som alla kan leverera (var för sig ett fullt godkänt) vatten från olika vattenkällor och med särskilda processer i beredningen. Detta kan leda till variationer i kvalitet på daglig basis. Det påverkar bland annat smak, lukt och temperatur som vi märker av men vattnet är fortfarande godkänt dricksvatten. Många av dessa olika faktorer spelar in i varandra och skapar oerhört komplexa mönster, som ny teknik kan hjälpa oss att förstå bättre.

Hur vet vi att vattnet mår bra?

Dricksvattenproducenter och -distributörer har rigorösa kontrollprogram för att övervaka allt från råvatten till delsteg i beredningsprocesser, det färdigproducerade dricksvattnet, samt det levererade dricksvattnet hos användare. Det finns alltså kontroller hela vägen från täkt till kran. Dessa processer är oftast väldigt robusta, men vattenkvaliteten är inte statisk i något av leden. Inte minst de mikrobiologiska parametrarna kan variera. Variationen kan bero på till exempel säsongsförändringar i råvattentäkten, ändrade processteg på vattenverket, eller händelser på ledningsnätet. Alla aspekter spelar in i helheten och påverkar dricksvattnets kvalitet både kemiskt och mikrobiologiskt, varför varje steg behöver kontrolleras för att försäkra oss om en god kvalitet. Det gör vi för att säkerställa att vi alltid levererar hälsosamt och rent dricksvatten till kunderna.

Traditionella odlingsmetoder för att mäta vattenkvalitet är dock långsamma och ofta har problem nått kundens kran när de väl upptäcks – det gör att dagens system är reaktivt snarare än proaktivt. Där kan ny teknik vara till hjälp för att snabbare och pricksäkrare identifiera just onormala förändringar i vattenkvaliteten. Säsongsvariationer, till exempel, leder till förändringar i dricksvattnet som i sig inte är ett problem, utan fullt normala. Men för att kunna förstå när en ändring är av sådant slag att den är att betrakta som onormal kan nya tekniker, däribland flödescytometri, hjälpa oss att samla bättre och mer frekvent data och samtidigt förkorta tiden från provtagning till bedömning.

Exempel från verkligheten: Norrvatten

Djupare förståelse av hur ”vattnet lever” kan ge oss stabilare vattenkvalitet. Ett exempel på detta finns på Norrvatten, drickvattenproducenten i norra stor-Stockholm. De hade tidigare återkommande problem med vattenkvaliteten i en reservoar ute på ledningsnätet. Odlingsanalyser visade periodvis förhöjda halter av bakterier, särskilt under varmare delar av året, men gav begränsad information om orsaker. En utredning genomfördes där online flödescytometri kombinerades med nivåmätning, temperatur och andra driftparametrar. Med automatisk provtagning var sjätte timme följdes förändringar i total cellhalt och mikrobiell aktivitet. Analyserna visade samband mellan lång uppehållstid och ökad mikrobiell aktivitet. Resultat analyserades tillsammans med drift- och hydraulikdata för att förstå hur omsättning och nivåstyrning påverkade stabiliteten. Utredningen ledde till förändrad driftstrategi med justerade omsättningstider och nivåstyrning, och efter införandet minskade förekomsten av förhöjda odlingsresultat markant och vattenkvaliteten har blivit stabilare.

Bättre förståelse, bättre rustade

För mig, som kvalitetsansvarig för dricksvatten på VA SYD, är den största vinsten med arbetet i Platta till pixel att förståelsen av komplexiteten i dricksvattnet står i första rummet och att fokus ligger praktiska framsteg för att kunna förstå vattenkvaliteten bättre. Men också att snabbt och effektivt kunna finna eventuella fel och risker. Detta gör i längden att vi är bättre rustade för framtiden och för att både undvika och möta kriser på ett bättre vis.

Allt gott i sommar!

Markus Fröjd

Välkommen att följa med

Har du tips, frågor eller funderingar du vill att vi tar upp? Skriv gärna en kommentar– det här omställningslabbet blir starkare ju fler perspektiv vi får in.